systergrus

Så får jag syn på detta ypperliga lilla stycke.

Klockan är ett på natten en fredag, det finns så många meningar med så många löften i som man ändå aldrig kommer hålla.

Vem kunde ana att just du skulle sitta på just den parkbänken den natten.

Vem kunde ana att jag skulle sätta mig brevid och säga att du är söt.

Han har en alldeles för stor mun för sitt ansikte, skevt, och jag avgudar det.

Jag hittar lejon i både Skåne och Stockholm.

Bruna ögon, blåa ögon, stora ögonbryn.

Pratar hela natten.

Håller hand, håller höfter.

Smakar läppar, tunga och andetag.

Man tittar, skrattar och ler, man tycker sig se det ingen annan har sett.

Äger alla tillfällen, vaknar upp en regnig tisdag och känner solen från insidan.

Jag trodde inte dessa skorna passade mig längre men tydligen kan man växa in i gamla vanor lika lätt som att blinka, lika lätt som att slå upp en andra kopp kaffe.

Dricker whiskey och tittar på Russell Peters med någon som alltid får mig att skratta från botten av min mage.

Lyssnar på den sorte skole med någon som är ohyggligt perfekt, det brinner i ögonen när du står i mitt synfält, jag hade på en sekund kunnat bli obotligt förälskad i dig.

Fast det skulle jag aldrig våga, du är helt enkelt för vacker, och jag är för skör.

Lustigt, varenda gång jag ser dig tänker jag att din näsa är fantastisk, och jag blir helt tokig på din söta underläpp.

Hur du går, hur du står och hur du ler, önskar jag kunde få en drömfri natt.

Jag är trött.

Låt oss se hur destruktiva vi egentligen kan vara.

Om det kan gå isönder, så kan det lagas.

Men det enda jag vill är att dra händerna genom ditt hår och sen somna på din arm.

Säger Hejdå till någon i Skåne och Hej till någon i Stockholm.