You have left my heart black and blue ♥

Du är undantaget som understryker och bekräftar regeln.

 

Hittade en liknelse som i presens blir mer ”mitt i prick” än bulls eye.

  • Om man ser en skylt "Parkering förbjuden på söndagar" så utgår man ifrån att parkering är tillåten övriga dagar - trots att ingenting sägs om detta. Man utgår ifrån att det som utannonseras är ett undantag” - Det är det undantaget som bekräftar regeln.

Det kommer alltid finnas minst en människa på jorden man är villig att släppa in trots att resonemanget och moralen säger nej.


Du är den människan.

Det felaktiga i beslutet som borde vara höjt över alla tvivel bleknar och känslan ”rätt eller fel” slutar ha inverkan på avgörande val.

Själva skammen i dåligt samvete upphör att existera då kroppens behov övertar alla former av självinsikt och -vilja ha faktorn överröstar mitt undermedvetnas kurirer.

 

Du är min Akilleshäl, i det Trojanska kriget.


Du är klivet jag aldrig skulle ta men går framåt ändå.

Du är som alla texter av Billie Holiday.

Sjunger med i melodin tills läpparna spricker, du är som tandkrämskyssar och morgon kaffe.

Du är som solkatter på väggarna och poängen i alla välformulerade meningar.

Du är den bärande väggen i byggnade, och Mona Lisas leende.

Du är som stråkarna i Beethovens femte symfoni och orgelns bittra önskan i Für Elise.


Du är en mardröm jag inte vill vakna upp ifrån.

Det är som att försöka undvika medusas ögon, en blick och man förvandlas till sten.

Du är pennan i min hand och du lever i alla mina blyertsbefläckade meningar.

Du är Thors hammare, Frejas brisingasmycke, Odens kunskap och Iduns äppel.


Jag förstår vad du är för mig, men jag kan helt enkelt inte begripa varför du är det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0