Rödvin - balsam för själen

Lustigt ibland hur allt kan bli, något man aldrig velat ha blir allt man tänker på.

Det som attraherat en minst blir plötsligt närmre kroppen än den bild man byggt i så många år.

 

Just nu sitter det en deppig dvärg i mitt bröst och krafsar med sina spretiga fingrar,

det gör lite ont, men det är mest irriterande.

Vacker Pojke,
Jag skulle gå hem med dig inatt om vi träffades på en svettig krog med öldoft och människor som i panik flörtar med allt som hamnar i deras väg.

Jag skulle låta mig själv komma om och om igen, jag skulle låta dig va i mig utan att få panik över vad du skulle tycka om mig imorgon, du skulle få va mitt imorgon hela natten.

Jag skulle vilja vara ditt just nu så länge du låter mig.

 

Jag kan va allt det där folk kräver av mig, jag kan tillhöra och skratta, dricka rödvin och röka alldeles för många cigaretter, jag kan visa upp det ansiktet folk föredrar att se mig i,

även om insidan gråter döda tårar och kräks av alla blickar som ber en att vara mer ledsen.

När dom tror att man inte ser så kommer deras tankar upp mot min rygg, kryper mot nacken med någon sorts förakt för att man väljer att inte öppet lida av sina motgångar.

Ingen tänker tanken att jag kanske håller allt tillbaka för att jag skulle gå under om jag lät det komma fram.

 

Trots min rädsla för fåglar så kanske min själ tillhör en knölsvan, jag är tyst, för tyst.

Myten berättar att svanen är stum hela sitt liv, men precis innan den dör sjunger den med hela sitt hjärtat, allt det där den aldrig kunnat få ur sig.

Jag kanske bara väntar på min sista refräng för att äntligen kunna säga det jag aldrig säger, mitt avsked blir en svansång, jag önskar någon kommer höra den och kanske hålla min hand, för jag kommer säkert va rädd.

 

För mycket rödvin i en liten kropp, men det spelar ingen roll, det ger mig sömn.

 

Jag är arg på alla dom vänner som gått bort, orättvist kanske, men jag är ändå arg,

jag vill inte vara utan det som gör mig glad, och ni fattas mig.

 

sus manos bellas es todo lo que necesito en este momento

jag önskar att jag skämtar men det gör jag inte, verkligen inte, det skulle räcka länge.

Dina händer


Vad gör du ikväll, min kropp undrar, och saknar dig, på alla sätt som räknas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0