systergrus

Method to my madness ♥

Skuggan av du och jag står på vägen utanför mitt fönster och hatar mig.

Ett skrik som ekar flera timmar från mitt eget fyller mitt huvud, befinner sig så långt borta att jag inte kan nudda det, En tung suck kryper in genom min vidöppna mun och ner i mina lungor.

Hör ekon från förr, en röst som minner om liv, en doft som påminner om sorg.

Känslan av hud under min hand, Vemod i mitt huvud.

Trötthet av att inte orka resa sig upp, inget kvar att leva för, så varför då leva?

Tränger djupare in under mitt skinn, som nålar under min hud.

Du blåste liv i mitt blod.

I varje möbel ekar ditt och mitt skratt som om det blivit en del av inredningen, och jag glömmer aldrig hur våra drömmar försvann under våra röda lakan.

Din röst ligger kvar i min trumhinna för att jag aldrig ska få glömma hur den kunde tala mig varm, tala mig älskad.

Din röst som så många gånger tidigare har kittlat min hud, dina andetag som skrev ord i min nacke, dina fingertoppar som skrapade en sargad kropp, plötsligt stannade upp och glömde bort sig i ett hav av skinn, Dina läppar som log mot min mage.

Din hand runt mitt bröst har lämnat spår av ensamhet.

Aldrig vakna upp, aldrig våga somna.

Det är halt på vägarna så kör försiktigt är du snäll, ditt liv är fortfarande det bästa jag vet.

I wanna be better than oxygen
So you can breathe when you're drowning and weak in the knees / Willy Mason