Dagen Då Dödgrävaren Dräpte Alfabetet.

Diaboliskt ler du när du pratar.

Din röst gör ont i mina öron, Dricker ett glas till för att sluta tänka.

Det hjälper inte.

Dricker två glas till för att kunna somna.

Deckar med kläderna på framför Mad Men.

Drömmer att jag lever på 60-talets Manhattan och snurrar runt med ett glas Dry Martini i handen.

Dvalan blir kortvarig, vaknar med ett ryck och feberhettan springer i blodet.

Döljer min ångest under Duntäcket och sparkar av byxorna.

Duns, Dom hamnar på golvet.

Dårarna i mitt huvud Dansar till takten av tankarnas hysteriska tickande.

Djävulen är full i fan under mitt skinn.

Defensivt försöker jag Dra mig tillbaka till tryggheten.

Dagens positiva energi rinner ut genom mina fingrar och lämnar mig kallsvettig och tom.

Dödar allt jag byggt upp för att överleva.

Defekt som jag är kan jag inte sluta tänka på dig.

Dina händer Driver mig till vansinne, och jag älskar det.

Dom rör allt jag vill känna.

Dom hittar allt jag tycker om.

Du och jag är något sällsamt njutningsfyllt när Dagen blir natt, när natt blir morgon.

Då får Du komma in i mig hur mycket Du vill, Då får du Droga mig med Din kropp.

Dragningskraften till Dig är starkare än mitt förstånd.

Debatterar fram och tillbaka i mitt huvud om jag gör rätt eller fel, eller om jag ens bryr mig.

De facto gör du mig glad, på alla tungomål i världen.

Definierad av mina val så får jag väl låta mig vara vad jag är helt enkelt.

Dödligt förtrollad av din närhet.

Dekorera mig med din kropp är du vänlig, låt mig försvinna under din tyngd.

Dekadens blir Dagens Dårskap när vi sover bort morgonsolen, vill ligga bredvid dig om jag får.

Delikat smakar dina läppar i mitt söndags Delirium, Dom lever mot min hud.

Desarmera mig snälla.

Desperat vill jag ha mer och mer tills jag blir fylld av Dig.

Diagnosen blir utan tvekan fastställd som – överdosering av habegäret efter Dig.

Diagonalt vill jag ha dig i min säng, Där hörn möter hörn tills vi blir en kvadrat.

Disciplinera mig tills jag slutar agera som ett girigt barn, även om du inte är mer än en pojke.

Distansen till verkligheten växer varje gång vi ses.

Distraherad av hur det känns när Du kommer in i mig gör att inget annat spelar någon roll.

Dränerar tankarna från huvudet genom venerna tills blodet blir trögflytande.

Dynamiskt skriker huden när du rör den.

Domesticerad av min egen sexualitet, låter den äga mig just nu, inget annat har ju fungerat.

 

Ett glas singel malt till sen är det dags för sömn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0